onsdag 30 januari 2013

Isgata

Idag har jag skjutsat alla tre barnen till skolan. Agnes skolbuss kom inte, vilket var ganska väntat i och med att hela vägen runt här består av ett tjockt lager is med vatten på. Skolbussen har en ganska lång väg runt här på landet som den ska ta sig på morgonen, med en rejäl uppförsbacke i början, så vi blev inte speciellt förvånade när den inte kom som den brukar. När vi lagom satt oss i bilen, kom den trots allt förbiglidande.. nåja, i morgon får vi väl vänta 20 min istället för en kvart längre, men jag vill ju inte att hon kommer för sent heller. Emmy och Emil som hade sovmorgon blev inbeordrade i bilen sedan också, jag har varken tid eller lust att tillbringa mer tid på sjukhuset för fallskador och vägen bort till bussen här är rent livsfarlig. Inte sandas det på den vägen heller, den har tydligen hamnat i ett "tillhör ingen" läge.

Igår morse ringde en sköterska från vårdcentralen och sa att läkaren Emmy varit hos när hon ramlat, hade försökt nå oss hela e m i förrgår. Vet inte hur han lyckades, men han prickade tydligen in just de stunderna som jag var på skolan och hämtade barn och sedan när vi åkte till stallet. I vilket fall som helst så hade man granskat röntgenbilderna igen och "oj då, det fanns visst en misstänkt fraktur i alla fall"... ni måste åka till akuten direkt och träffa en ortopedspecialist där som får undersöka, nu när hon gått några dagar med det här redan! Suck! Jag skulle strax åka med B på handikappridningen, så det blev Anders som fick åka ifrån jobbet och hämta Emmy på skolan. Vi tänkte att det förmodligen skulle ta hela dagen (man har ju hört om väntetiderna på akuten), så vi bestämde att jag skulle byta av honom när jag skjutsat hem B efter ridningen. Men kors i taket, de fick komma in direkt. Det som blev lite dråpligt var att beskedet jag fick från VC, var att man hade hittat en fraktur i handleden på Emmy, vilket de sa till ortopeden, som lite dröjande svarade att "jaha, men vi har ju bara röntgat armbågen"!
Ha ha ha, snacka om att de var skickliga på att hitta en handledsfraktur då!! Frakturen var i strålbenet, och mer som en fin sprickbildning, precis under armbågsleden och så fin att de inte ansåg de behövde gipsa, till Emmys stora lättnad. Hon fick ett intyg till gympan bara om att hon ska vara med på det hon känner hon klarar. Så skönt för henne att kunna lägga det här åt sidan nu. Kan tänka mig paniken hon kände när jag fick ringa till henne i skolan och säga att hon var tvungen att åka och undersöka armen igen. Hon var ju livrädd från början att hon skulle behöva gipsa och inte kunna skriva ordentligt nu när de har hur mycket som helst i skolan, dessutom skulle det ha blivit problem med att rita, vilket är hennes stora andningshål i en stressig vardag. Men nu är allt löst och hennes arm har blivit väl genomgången av två ortopeder och en läkarstuderande, så grundligare än så kunde det ju knappast blivit.

Nu ska jag läsa om den nordiska arkeologins historia och tolkningar, samt försöka hitta lite svar till quizen på området. Jag kan allt konsten att roa mig jag ;))

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar