torsdag 19 april 2012

Sång, kärlek och mat

Jag har funderat på vad det är som gjort att matlagning, bakning och annat pyssel i köket ingår i mitt sätt att koppla av, varva ned och må bra på. Matlagning och mathållning har på något sätt varit en viktig del av mitt vuxna liv. När jag fortfarande var fast anställd inom handikappomsorgen blev min starka övertygelse om att mat är medicin både för kropp och själ, något som smittade av sig till mina kollegor. Jag blev kostombud och senare fick jag en 7 p högskolekurs i nutrition av kommunen och blev en del av ett kostteam som skulle ha hand om vårt område i kommunens handikappomsorg.

Sedan sa jag upp mig och ville prova vingarna med något annat - vad hade jag ingen aning om och under tiden fortsatte jag hemma med mat och bak. Det är kanske ingen slump att i just vår familj blev det flera olika födoämnesallergier? Det har aldrig känts som en börda eller något svårt, utan mer varit en utmaning och fördelarna har varit så tydliga för oss: vi har bra koll på vad matvaror innehåller, vi har en medveten kosthållning, som ändå inte på något sätt är fanatisk åt något håll och äter matvaror som alla egentligen skulle må bra av. Våra barn tycker också om att hålla på i köket och ingen tycker att det är en trist uppgift det där med köksarbetet (nåväl, i ärlighetens namn är det väl disken som inte är speciellt kul, inte ens med diskmaskin).

 Hur kommer det sig då? Jag vet inte riktigt, men jag tror att för min del beror det på hur mamma var i köket. Det var alltid hemlagad mat från grunden, saften var hemkokad, matbröd och kaffebröd var hembakat (och hon var faktiskt yrkesarbetande, men deltid) och hon sjöng alltid när hon höll på i köket!
När jag tänker efter så har jag gjort likadant, jag har sjungit med mina barn när jag styrt i köket och de har också, precis som jag fick, varit delaktiga i det som hänt i köket. Jag tror det är en jätteviktig del i det hela, att man förmedlar glädjen med att ha möjligheten till att göra något gott och bra för både sig själv och de man har omkring sig. Och dessutom tror jag att vad man än gör i köket, så blir det bra mycket godare med kryddor av kärlek, lycka och omsorg ;) Så jag fortsätter väl att sjunga för mat, bröd och familj och funderar på om inte mina barn kommer att göra lika för sina småningom....

Efter allt provande med vad jag ska kunna göra för något annat i mitt yrkesliv, har jag äntligen efter kringel krokar sökt högskolekurser inom näringsläran och psykologi. Jag har nog inte hoppats så på att komma in på någon av de andra utbildningarna jag gått, som på det här. Jag håller både tummar och tår nu och hoppas på positiva besked i sommar från antagningen!

Kolla in mina Irisar som blommar nu, under trädgårdsfliken!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar